söndag 1 februari 2009

Vad ska vi med lärare till


En betraktelse från en bildad horisont 1:

Efter att ha tillbringat ett stort antal år på båda sidor om katedern - såväl med undervisning av yngre och vuxna, elever, studenter, vuxenstuderande har jag börjat tveka om det egentligen är någon mening med att vräka så mycket krut över de stackars adepter som tillbringar sin bestulna fritid i en eller annan undervisningssituation.
Redan de gamble grekerna var
övertygade om att varje generation måste göra sina egna misstag.
Det är ytterst tveksamt om det egentligen går att lära sej något av någon annan över huvud taget.

En enkel anvisning på ett främmande språk kan vara obegriplig, näst intill stötande eller t o m kränkande för den som uppfattar den som något helt annat än vad som egentligen menas.

Paradexemplet: ”Se Upp” på en skylt med en skock okunniga samlade framför blickandes mot skyn och den tvåtons stålgrej som är på väg att förflytta dem över gränsen till andra sidan och mötet med sin skapare.

Vad jag menar är, att det är oerhört grannlaga att skriva anvisningar för en icke ännu invigd. Det är minst lika svårt som att ”mässa för ännu icke frälsta eller ateister”.

Inte för att jag tänkte försöka sälja Is till Eskimåer (förlå! - Inuiter ska det ju vara), men ändå.

Det finns folk som kan sälja skrivmaskiner till analfabeter – de kan ju inte ens rita en gubbe med den.

Säljare är ett sällsamt släkte. Så dåligt uppskattade i vårt land under så lång tid och ändå…

så nödvändiga för att sprutta på den ekonomiska utvecklingen.

Just nu ser vi ju mest avveckling. Vi befinner oss i kris. Men nöden är ju uppfinningarnas moder.

Varför frågar sig den möjligen intteligente läsaren ska då regeringar hålla företag såsom biltillverkare under armarna istället för att deras död blir bröd åt nya mer innovativa företag.

Kanske för att det blir för snabba omställningar annars. Var går gränsen för när välståndet raseras och vi hamnar i ett fritt fall nedåt på börser och då det inte räcker för statsmakterna att trycka nya pengar längre? Jag undrar verkligen seröst alltså.

Hur många miljarder i stöd kan en liten EU-provins som vår klämma fram innan kassakon sinar för gott?

Vi är nog många outbildade medlemmar i den svanska valboskapen som oroligt undrar. Men det finns ingen pålitlig pedagog som kan tala om sanningen för oss.

Gud är helt enkelt inte ens Död han har aldrig funnits!

Nu får jag väl varenda religiös fanatiker på mej. Men jag vill därvid påminna om att religionsfrighet faktiskt även innebär frihet att INTE tro på spöken i varje form.

I sammanhanget ovan menar jag med GUD helt enkelt de urkrafter som förväntas styra ekonomin till dess nya toppnoteringar om några år när kriseländet är över. För det går väl över?!

Dessa kraftter är exakt de samma som styr all annan utveckling – EVOLUTIONEN.

Den antar i högt specialiserade samhällen marknadsekonomins skepnad.

Tillgång och efterfrågan ”survival of the fittest” Det företag som kan leverera blir kvar till det ersätts av nästa tronföljare (alltså inte så som med kungahuset). Obama har ersatt Bush och världen hoppas mitt i allt elände att det ska bli bättre.

För att det ska bli bättre måste nog de flesta av oss sätt igång att arbeta för detta. Då duger det inte att sluta konsumera – nehej. Köp en ny bil och skaffa ett drivmedlskonto. Detta ger både intäkter till Biltillverkare Stat och Energibolag. På så sätt kommer hjulen i rullning igen!

Nu har jag med denna min lilla betraktelse försökt lyfta mej i håret och göra det som jag ju från början skriver antagligen är omöjligt. Nämligen att lära någon något.

Men jag arbetar enligt mottot:

Först är det omöjligt.

Sedan svårt.

Så blir det gjort

Och det var väl själva…

Om det inte ska gå i alla fall.

Optimistiska glättiga hälsningar och glädjetjut från

Rillarn

(Homo Positivistus) den positiva människan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar